Isabella Löwengrip gick för en tid sedan ur moderaterna, då man föreslagit temporära uppehållstillstånd och tiggeriförbud. Blondinbella säger sig vara ståndaktig förespråkare för individens frihet och fullt ut liberal, och de mörkblå som nu träder fram kan hon inte acceptera. Hon påstår sig aldrig ha varit så stolt som då Reinfeldt höll sitt kontroversiella tal om att svenska folket skulle öppna sina hjärtan.
Isabella Löwengrip har givetvis all rätt att kritisera moderaternas vandring åt höger och lämna partiet hon varit medlem i sedan de tidiga tonåren. Men den stora och intressanta frågan är varför en nyliberal som uppenbarligen förespråkar fri invandring kände sig manad att gå med i historiskt konservativa moderaterna från början. Varför inte välja ett liberalt sinnat parti?
Saken är att moderaterna som parti måste vara stöpt i konservatism. Går man mot mitten och attraherar liberaler lämnar man fältet helt öppet för exempelvis ett socialkonservativt och nationalistiskt parti med tydlig högerprofil (fast man inte öppet erkänner det) att fånga upp konservativa väljare och växa sig starkt. För vad ska konservativa väljare, som generellt motsätter sig radikala förändringar av samhället, annars rösta på?
Blondinbellas markering, hur obetydlig den än må vara i det stora hela, blir någon form av bevis för hur de nya moderaterna under Reinfeldt svek sin ideologi och sina historiska rötter i sin jakt på makten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar