måndag 28 september 2015

Polarisering 2.0

Invandrings- och flyktingfrågan har i ett par månader fullständigt dominerat nyhetsflödet. Föga märkligt, givetvis, då den så kraftigt påverkar Europa och Sverige. Dess övergripande konsekvenser är svåra att greppa. Vi kan idag inte kan skönja en avmattning utan snarare endast en ökning av inflödet av människor till vårt land.

Att debatten är polariserad torde inte komma som någon överraskning för den som läser nyheter ur ett brett perspektiv, med många olika källor. På högerkanten finns så kallad alternativmedia som enligt dess motståndare bara ser bekymmer med invandring. I andra änden, eller rättare sagt från mitten och vänsterut, finns en rad olika tidningar och magasin som enligt deras motståndare inte ser några bekymmer alls med den. Som alltid i en polariserad debatt brukar det mest rimliga ligga någonstans i mitten. Det finns givetvis både möjligheter och bekymmer med invandring.

Med ett stort samhällsintresse följer en nyfikenhet att lyssna till stämmor med djupt konflikterande perspektiv. Att exempelvis på Twitter enbart följa de vars röster bekräftar det man just nu tycker och tänker kan aldrig vara bra. Fast jag sällan håller med Göran Greider, Karin Pettersson eller Jonas Sjöstedt vill jag inte stänga ute deras verklighetsbeskrivningar. Jag vill inte bli en fånge i min egen ideologiska bubbla.

På samma sätt är det både felaktigt och oklokt att avfärda Avpixlat och andra sajter som förljugna rasistiska megafoner vars enda punkt på agendan är att sprida hat. Ja - rapporteringen är tveklöst tydligt färgad och inte alltid professionellt saklig. Ibland belyser dock Avpixlat problem och perspektiv som exempelvis Dagens Nyheter aldrig skulle göra, av olika skäl. Ibland informerar man om fenomen och förhållanden som andra förtiger. Detta är anledningen till att man faktiskt lyckats bli en omtalad maktfaktor inom svensk opinionsbildning. Att ta dessa sajters dragningskraft på allvar och klarsynt försöka förstå vilken roll de spelar i samtiden är viktigt.

En frisk och demokratisk debatt måste otvivelaktigt tåla åsikter som individen själv inte håller med om. Man måste tillåta sig själv att utsättas för och provoceras av dem. Man måste också i alla lägen hysa respekt för sina meningsmotståndare, och försöka vinna över människor och väljare med de bästa argumenten - inte med omogna hån och försök att stigmatisera. Den polarisering vi sedan ett antal år tillbaka bevittnat i Sverige är inte bra. Alls.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar