måndag 16 november 2015

Konkreta åtgärder istället för kärleksbombning


Efter helgens fasansfulla händelser i Paris känns det mesta väldigt hopplöst. Terrorn slog till i Europas hjärta och ett av världens främsta turistmål. Det kan givetvis lika gärna hända även i Stockholm, där hundratals människor råkar ha oturen att befinna sig på fel plats vid fel tillfälle.

Världen går åt helt fel håll, och man kan undra vad som görs för att motverka det. Svaret på terror kan inte vara det naiva mantrat att vi med kärlek och tolerans minsann visar att vi inte är rädda för de dumma och odemokratiska terroristerna. För jag är rädd, och många med mig. Jag är djupt orolig och bekymrad för framtidens Sverige och Europa. 

Svaret på terror måste vara att utöka resurserna till de myndigheter som arbetar för att utföra statens primära uppgift: att garantera sina medborgares säkerhet och bekämpa fientliga angrepp. Inte kärleksbombningar, mångfaldsdemonstrationer eller försonande samtal som hittills varit receptet i blåögda Svedala.

EU-samarbetet är sedan en tid på god väg att fullständigt braka samman, då mer nyktert lagda regeringschefer inser att man inte kan förlita sig på Bryssel, och stå bakom dess tanke om i princip helt fri rörlighet. Det har aldrig någonsin fungerat som så att en nation fullt ut kunnat lita på att någon annan ska göra dess jobb. Historielösheten på sina håll och kanter inom unionen är anmärkningsvärd, och i vårt land kanske den är allra värst.

Sverige måste strama till och skydda sina gränser. Sverige måste kontrollera inflödet av människor och varor, för ingen annan kommer att göra det åt oss. I den änden börjar vi. Sedan måste vi utöka polisens och SÄPO:s resurser kraftigt, och höja straffen för aktiviteter relaterade till terrorism. Underrättelsearbete är givetvis av gigantiskt betydelse, men än viktigare är att faktiskt minska den ohämmade invandring som givetvis är den enskilt största anledningen till att vi kan stoltsera med över 300 svenska IS-krigare från våra enorma utanförskapsområden.

Varför finns staten? Varför går vi med på så grova inskränkningar av våra friheter, och vad betalar vi skatt för? Ja, i första hand beror detta på att staten tar över våldsmonopolet och säkrar sina medborgares trygghet. Detta får aldrig, aldrig, aldrig komma i andra hand.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar